sirap i paris

jo, det är så jag känner mig just nu. som sirap i paris, som blir samma sak framlänges som baklänges. min optimistiska inställning sist jag skrev om att göra något åt min dag gick rätt åt skogen, och det blev inget bra alls av den dagen faktiskt. får jag en till sån dag så svimmar jag.

i söndags skulle jag vara med anna, så ringde hon och frågade om jag ville följa med på en festival i ängelholm och se vapnet. det ville jag verkligen! så vi åkte och var i ängelholm vid 6, och promenerade sedan efter några lirare för att hitta till "tullakrok" (hmm, skumt namn). när vi kom upptäckte vi ganska snart att festivalen inte var något att hänga i julgranen direkt, och jag tyckte synd om dom som rest långt och tältat där. det var dock ganska bra stämning på dom små scenerna när reagge-banden drog igång. jag gillade att alla dansade, även dom som inte kunde =)
vid nio drog vapnet igång, men dom andra (malin, lill, petter och johan) hade redan gått då. stackars dom.
vapnet var bäst! dom var så sjukt bra, och den här spelningen var sjukt mycket bättre än hultsfredsspelningen. vi skakade hand med sångaren och gitarristen, anna kramade sångaren och fick gitarristens plektrum och vi fick autografer och några riktigt shyssta bilder. (http://noiram.bilddagboken.se)
sen började vi det som skulle bli långa vägen hem, vilket vi dock inte visste än. det började med att jag mindes lite fel på vägen till stationen, så vi fick fråga tre personer om vägen, samtidigt som anna var packad och hade tappat rösten, jag kände lite stort ansvar där, haha^^ men vi hittade till stationen och satte oss på tåget mot malmö, men förvånansvärt nog gick det tåget bara till helsingborg den gången. åh, tack för förvarningen! så i helsingborg kollade vi då på tabellen över tåg till malmö, lyckos oss, det sista på söndagar gick halv tio och klockan var halv tolv. min mobil blev jag av med i marknads-fyllan och annas gick sönder i marknads-fyllan. så vad fanns det att göra? vi började gå...
det tar en timme att åka malmö - helsingborg med TÅG. det betyder lite sådär halvt att det tar en och en halv med BIL. vi skulle gå, det hade tagit så många timmar jag inte ens kan räkna till. det började ganska bra, vi chansade på att den största vägen gick mot malmö, och två bilar stannade men ingen skulle till malmö. sen gick vi kanske i en timme och en kvart, ingen bil stannade till vårat lift-tecken och lamporna på den gigantiska 110-vägen hade tagit slut. vi började förbereda oss på att svänga in mot nästa lilla samhälle, lägga oss på stationen och ta tidigaste tåg nästa morgon. sen stannade en lastbil som skulle till sthlm, så vi fick åka med honom i typ fem minuter, och vi blev så sjukt glada! det hade tagit evigheter för oss att ens gå en sån liten bit. när vi tackat och hoppat ur lastbilen kom det en till bil, och vi snabbade oss på att göra lift-teckenet och - bilen stannade! vi blev överlyckliga gånger tusen och han skulle till landskrona (4 mil från malmö) så vi fick åka med honom dit. åh, det var rena lyckan. när vi dock kom till landskrona sa han "äh, jag kör er till malmö, man vet inte vad för några som kan plocka upp er." RAUUUUWH! :* fan vad snällt. tack så jättemycket. allvarligt, kan du köra oss? tack! också körde han oss till malmö, vilket blev typ två timmar längre för honom.
när vi kom till malmö kunde inte anna förklara vägen hem, så han släppte oss på centralen så gick vi där ifrån. sammanlagt gick vi lite över två timmar den kvällen. vi var i helsingborg klockan halv tolv och var hemma i malmö kvart över tre. det var ju inte så farligt ändå! vi är ganska skickliga liftare, även om det bara var fyra bilar som stannade (vi fick ju trots allt åka med 50% av dom). måste dock medge att jag var ganska negativ och rädd när vi gick där på motorvägen. anna bara skrattade, hon tyckte visst att det var kul. äh, det blev iallafall en kul grej på sommaren och man kände sig världsvan! wiiieho.

igår vaknade jag och anna vid nio av sandra som ringde :P sen mötte vi henne och sen klippte anna sig, sen drog jag hem (dom skulle ha one tree hill-maraton och jag jobba). när jag kom hem åt jag, sen fick jag min vanliga panik-attack, fick för mig att jag helt plötsligt inte skulle jobba. men jag tog mig i kragen och ryste om mig och åkte in iallafall, vilket var tur eftersom jag blev riktigt nöjd med gårdagens arbete. det är skönt att jobba ibland, jag kommer på helt andra tankar, jag gillar miljöbyten. varför tänker jag aldrig så innan jag börjar?
idag är det lönedag, woooow, det är nu man känner att det var värt alla dom där timmarna! 4698 kronor jaaaaaaaaaaaaaatack! fan vad skönt. nu ska jag betala tillbaka skulder, spara hälften och sen göra allt som jag inte kunde göra när jag var pank. fick ju aldrig riktigt känna av den förra lönen eftersom den bara var på 3000 och det gick till hultsfredsfestivalen (!!!!!! <3) och pappas födelsedagspresent.
nu ska jag gå ut och jobba på min solbränna hade jag tänkt, har bara solat två gånger i sommar, hihi. men undrar hur länge jag pallar ligga där. jag hatar att sola, det är så tråkigt! ikväll ska jag och håkan till ikea! wohooo :D dagen kommer bli bra. jag känner det. sentimentalt.
jag älskar mitt meningslösa liv, hur är ditt liv?
adios amigos